fredag 2 oktober 2009

Kill your darling!

Det börjar klarna, det jag sysslar med i min vävstol - allt det blåa! Jag väver inte mina favoriter, ej heller andras av mig vävda favoriter.(viktigt påminnelse!)
Envisheten har bitit sig fast i mig; försöker verkligen göra vackra mattor av det vackraste jag vet.
Mitt hav med alla nyanser. Mitt hav som är nytt för mig varje gång jag möter det. Vill att havet ska finnas med mig alltid så som jag vill att vävningen ska finnas med mig. Havet är inte rutigt!
Så är jag då inte i rutorna (dom som är trygga och bekanta) utan ute o far på havet som hela tiden skiftar. Det säger sig själv att havet är svårt att väva.
inne nu på tredje försöket börjar bli otålig att klippa ner två meter kvar.... kommer det att hålla?