torsdag 24 januari 2013

Långsamhetsprojekt

Det pågår långsamhetsprojekt i min vävateljé....
År 2005 vävde jag en glesripsmatta. Jag hade fått svart mattvarp från föräldrarhemmet och inspirationsbild kom från dagstidningen. Kokat många vackra färgbad och experimenterat glatt.  Riktigt vacker blev den när mattan var klar. 
Något år gick och varpens svarta trådar började gå av en efter en; lessen blev jag. Försökte laga men det blev väldigt trasigt till slut. oj oj oj det såg inte kul ut längre.
Stackars svarta varpen hade blivit utsatt för rökskada efter branden tjugofem år tidigare hos grannarna till föräldrarna mina och därefter genomgår sanering hos saneringsfirma och placerad i en instängd plastpåse ytterligare år innan jag la vantarna på den. Tänkte väl inte jag på, förrän i efterhand när jag såg hur det svarta trasades sönder mer och mer, att den var ju rutten varpen.... i all fall hamnade mattan på hyllan, nändes inte slänga den. Kallade den "kvällning" i grå/grön/gula toner. (har en sorts outgrundlig kärlek till denna färgskala på mattor).
Nu har "kvällningen" legat färdigt på hyllan och en ny idé vaknat - tack vare en skicklig fotograf på Österlen.
Bestämt att repa upp och ta tillvara inslaget för det är ju bara den svarta varpen som är förstörd. Vill ge inslagsmaterialet en ny chans; tonerna av det grågröna och gulgråa.

Visste inte att det fanns både beigt och knallgrönt invävt. Slingrande ormliknande högar bildades när jag sakta pillade upp trasinslag, mattvarpsinslag, trasinslag, mattvarpsinslag. Efter någon meter gick det som smort.

Separerade trasinslagen ett efter ett som mestadels visade sig vara tredubbla.

Pressade och pressade med ångstrykjärnet meter för meter...
...och en fin hög med nystrukna trasor växte upp på golvet under strykbrädan.

Nu har det blivit en cykelkorg fylld med nystan och en grå/blå mattvarp pådragen.
Det ska bli härligt att komma igång.