Montering

Nu dags för allt efterarbete, slutföraarbete, inför Midvinterfest. Det är mycket plock och pill vill jag lova. Små fållar, namnlappar, knutar, snoddar, etiketter, prislappar, papper, paket, emballage - men det är fröjdefullt och nervöst. Tänk om det inte duger... Kameran har åkt till Paris! lyckliga den och medföljande dotter. Planerad dokumentation blir inte av i år heller det frustrerar... men det kommer fler tillfällen trots allt. Om inte annat arbetar jag på det.

Enormt tröttsamt att hålla på och hålla på varje dag utan paus. nu nödvändigt att fortsätta fålla dessa grytlappar. 
Tack alla ni som lämnar fina små avtryck i mina processer. Kram

Vill inte vinter...

Nu är jag i full gång med nästa projekt som kommer ur en bild (beskuren) jag hittat på nätet. Får man göra så, det vet jag inte men Fotograf Lund (tror jag) inspirerade mig till den blivande mattan. Hoppas han inte tar illa upp utan blir glad.

Själv blir det ett försiktigt sätt att komma närmre värme och ljus.

Det gror och växer i min vävstol. Där ska jag fundera över hur tiden påverkar mig och fortsätta låta det växa...

Vävstolen slår, dunk dunk dunk

Jag väver på i min vävstol och hinner inte så mycket annat innan den 12 november då allt till utställningen Midvinterfest 2009 på Bohusläns museum i Uddevalla ska vara klart... Det börjar bli lite tajt.

Nerklippt

Två helt olika blå blev det och ändå blå tuskaft: kypert: definitivt är tuskaften den som når in i mig medan kyperten blir hård och drivande med en dovare färgskala tuskaften lyser på ett tryggt sätt och det tycker jag är skönt.... (Fotografierna är färgmässigt inte helt överensstämmande med min verklighet.)

Kill your darling!

Det börjar klarna, det jag sysslar med i min vävstol - allt det blåa! Jag väver inte mina favoriter, ej heller andras av mig vävda favoriter.(viktigt påminnelse!)

Envisheten har bitit sig fast i mig; försöker verkligen göra vackra mattor av det vackraste jag vet.

Mitt hav med alla nyanser. Mitt hav som är nytt för mig varje gång jag möter det. Vill att havet ska finnas med mig alltid så som jag vill att vävningen ska finnas med mig. Havet är inte rutigt!

Så är jag då inte i rutorna (dom som är trygga och bekanta) utan ute o far på havet som hela tiden skiftar. Det säger sig själv att havet är svårt att väva.

inne nu på tredje försöket börjar bli otålig att klippa ner två meter kvar.... kommer det att hålla?

blå kypert

Tuskaften har varit min trogna vän - nu formas en ny bindning, med hjälp av min fötter, under mina händer: Kypert med sin diagonala linje, spännande. Trasorna lever ett nytt liv som är okänt för mig men dessdå mer intressant. Uppenbart är att bindningen sväljer mer material. Nu gäller det att räkna, rita och tänka så att mina blåa nystan blir mindre och mindre med så lite som möjligt kvar mot slutet av blåa matta nummer 3. Jag funderar på hur lång en matta "ska" vara... om det finns något behov av en speciell längd... ändå vet jag med mig att den blir så lång den vill mattan.

Inslag för inslag

Med eget tempo har det blåa vuxit fram. jag har anpassa mig med envishet till ett blått tempo - det är starkt. Jag har varit på havet i den lilla roddbåten när trasorna glittrat till. Inslag vid inslag bildar möte mellan vågtopp och vågdal i den lilla rörelsen som bildas när årtaget ändrar tonerna mellan ljust och mörkt. Ingen skyndsam tid finns i väven endast visarna på arbandsklockan har sin bestämda hastighet... om klocktiden inte existerade skulle jag bli gladare... strax avslutar jag den blåa resa för att direkt därpå starta en ny med iknuten varp i en närmast blålila ton. Så s p ä n n a n d e det är att fundera över nästa matta mitt i mitt inslag för inslag. Jag blir glad och lustfylld och ivrig. Nu lilla fållen återstår som blev kombinationen av trasor och mattvarp. Det blir Midvinterfestutställningen igen har jag bestämt och många timmar i min kära vävstol fram till dess. Härligt

L a d d a d

L a d d a d är nu min VÄVSTOL för nya äventyr i de blåa landskapen. Det blir jämna blåa fält idag av skir ultramarin, kobolt i toner från havet, azur från himlen, blåa blickar och blått från mina inre rum. blått är flått... blått är grått... blått är fått... blått är vått... blått är gått... blått är gott... Det prirrar i kroppen av att komma igång. Den vackraste av dagar önskar jag mig och alla andra.